Medeltidens Gotland – (vissa delar stängda t o m påsken 2025)

Medeltidens Gotland berättar om livet, döden och tron i det medeltida, gotländska samhället. I utställningen kan du lära mer om Gotlands kristnande, internationell handel och den blodiga striden vid ringmuren 1361.

Eftersom vi bygger en ny utställning om vikingatiden som öppnar våren 2025, hålls delar av  den medeltida utställningen Medeltidens Gotland stängda till och med påsken 2025. 

Vi hänvisar istället till utställningen 1361 – striden om Gotland, som utförligt berättar om Gotlands medeltida historia och om människornas levnadsvillkor.

Staden och människorna
Under Visbys storhetstid på 1100–1300-talen var staden en av norra Europas modernaste. Många tyskar bodde och arbetade i Visby och handeln med utlandet var viktig.

Gutalagen styrde och delade in människor i grupperna gotlänningar, icke-gotlänningar och trälar. Brott mot gotländska män och kvinnor ansågs värst. För folket i staden gällde Visby stadslag, som gjorde skillnad på borgare och främlingar.

Striden 1361
År 1361 anfölls Gotlands av danske Valdemar Atterdag och hans armé, bestående av yrkessoldater från Europa. Det avgörande slaget stod utanför Visbys murar där omkring 1 800 gotlänningar stupade.

Växande internationell handel
Under medeltidens första århundraden växte Gotlands betydelse inom Östersjöns handel. Till en början var det landsbygdens befolkning som svarade för merparten av handeln men under 1100-talet blev den vikingatida hamnplatsen Visby öns handelsmetropol. En omfattande inflyttning av utländska köpmän bidrog till att staden växte i storlek och i betydelse inom den internationella handeln. Det gällde främst handeln mellan Novgorod i Ryssland och Västeuropa, en handel som i hög grad kom att ligga i gotländska händer. Handeln organiserades i den så kallade Hansan, som sträckte sig över Östersjöområdet, Norge, England, Nederländerna och Belgien. Den internationella handeln gav stort välstånd både till Gotlands ”farmannabönder” och till Visbys köpmän. Gutarna gynnades under medeltidens början av låga skatter jämfört med övriga Sverige, en viktig orsak till välståndet på ön.

Novogorod
De produkter som gjorde Gotland så framgångsrikt i den internationella handeln producerades inte på ön utan hämtades från den östra sidan av Östersjön. I Novgorod hade gutarna redan under 1000-talet uppfört en handelsgård – Gutagård, dit ryska jägare levererade pälsverk, och från det baltiska området köptes bivax, en eftertraktad vara av kyrkans folk i hela den kristna världen där det användes till vaxljus. Under medeltiden producerade skickliga stenhuggare på Gotland mängder av konstnärligt högtstående dopfuntar. Över tusen gotländska dopfuntar gick på export till kyrkor i hela Östersjöområdet.

Rika gårdar
Öns medeltida välstånd har lämnat spår i form av ett stort antal praktfulla köpmanshus i Visby och lämningar efter ståtliga byggnader på öns gårdar. En gotländsk gård kunde under 1200-talet ha boningshus, förrådshus, ekonomibyggnader samt gårdsport uppförda i sten. Från de rika gårdarna finns en rad föremål bevarade som visar på stort välstånd. Förutom föremål av guld och silver (som visas i skattkammaren), finns påkostade inredningsdetaljer som exempelvis ljusstakar och bestick. Från Gotlands landsbygd har också en imponerande samling av utsökt dekorerade medeltida möbler bevarats.

Handelsverksamhet i packhus
I den sydvästra delen av Fornsalen finns ett bevarat packhus från medeltiden. Ett rum är inrett som ett medeltida handelshus. Där finns en butik, ett mindre rum bakom som kan ha fungerat som kontor samt kallförråd i källaren, komplett med latrin.

Stridigheter
I slutet av 1200-talet övergick Hansan från att vara en organisation av köpmän till att bli en sammanslutning av städer. Bönderna utanför Visby var nu inte längre välkomna att delta i den internationella handeln. Den viktigaste symbolen för brytningen mellan stad och landsbygd blev den mur som Visbyborna hade byggt runt sin stad. Motsättningarna ledde till ett inbördeskrig på Gotland 1288.
Visbyborna gick segrande ur striden, men redan under 1300-talet började staden förlora i betydelse. Gutarna fick allt större konkurrens i handeln med de östliga varorna, och 1350 drabbade pesten Östersjöområdet.
År 1361 erövrade den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland efter att ha mött de gotländska bönderna i flera slag. Det avgörande slaget stod utanför Visbys murar där omkring 1800 gotlänningar stupade. De döda begravdes i massgravar som undersöktes av arkeologer i början av 1900-talet. Fynden från dessa gravar visar inte bara hur en bondearmé var beväpnad på den tiden, utan också på slagets våldsamhet.

Maktskiften och utarmning
Under 1300-talets sista årtionden inleddes en period med omväxlande danskar, vitalianer, Tyska ordensriddare och nordiska unionskungar vid makten. Gotland och Visby var nu definitivt långt från sin tidigare roll som nordeuropeiskt handelscentrum.
När Visborgs slott grundades i sydvästra hörnet av Visby stadsmur i början av 1400-talet, drabbades Gotland av ytterligare försämringar, inte minst på grund av stora skattehöjningar. Under en lång följd av år kom olika danska slottsherrar att styra ön, oftast med mycket hård hand. Mellan 1645 och 1676 var Gotland åter under svenskt styre. År 1676 intog dansk militär åter ön. Slottet förstördes 1679 i samband med att danskarna lämnade Gotland, och i dag återstår endast små rester av det en gång så mäktiga fästet. Slottsherrarnas agerande medförde att befolkningstalen sjönk både på landsbygden och i Visby. Gotland hade förvandlats till en fattig utpost mitt i Östersjön.