De gotländska bildstenarna är världsunika! Redan på 100-talet e.Kr. började öborna resa stenar med inhuggna bilder.
Motiven på stenarna är många och har förändrats med tiden. Solsymboler, djurmotiv, och skepp är vanliga motiv. Vad som syns på bildstenarna speglar människornas liv och föreställningsvärld.
I bildstenshallen kan du uppleva stenarna både i nutida form och med teknikens hjälp även se hur de kan ha sett ut då de restes.
I utställningen finns bland annat den ståtliga Hunningestenen, som härstammar från den sena järnåldern. Stenen är mycket figurrik och kan nästan liknad vid en serietidningen där handlingen följs bild för bild. Bland figurerna på stenen finns bland annat en ryttare till häst och en kvinna med dryckeshorn.
Tidiga stenar: 100- till 400-tal
De tidigaste stenarna kan dateras till 100- eller 200-tal. På dessa finns runda symboler med snurrande hjul, som oftast tolkas som solsymboler. Kring dessa finns ofta djur avbildade i par och ibland en roddbåt. Det handlar antagligen om religiösa föreställningar, som resan till dödsriket eller en hyllning till havsgudarna. Dessa tidiga stenar restes vid begravningsplatser och tros ha kopplingar till begravningsriter och tankar om livet efter detta.
Senare stenar: 500- 600-tal
Under denna tid blev stenarna större. Skepp blev mer vanliga och de snurrande hjulen ersattes med fåglar och ormar. Ormar förknippades ofta med soldyrkan och återfödelse av människor och natur, med koppling till modergudinnor. Den rödmålade stenen från Smiss i När visar en kvinna med en orm i var hand. Hon har kopplats till myten om de första invånarna på Gotland. Placeringen av hennes ben brett isär, kan symbolisera en födande kvinna – en modergudinna.
Tidig vikingatid: 700-800-tal
Vikingatidens stenar restes främst vid vägar och mötesplatser. Bildstenarna förändrades under denna tid i formen och hade fler bildinskriptioner. Bilderna kan kopplas till den nya religionen, Asatron. Kvinnan med ormarna är fortfarande vanlig, men nu i samband med vad man har tolkat som en ormgrop. Skepp placerades ofta centralt och överdelen av stenarna visade ofta bilder från Asatrons himmelrike Valhall.
Senare vikingatid: Runstenar
Bildstenarna ersattes under 1000-talet av runstenar, ibland med kristna kors. Runorna berättar om hur gotländska vikingar dog under resor österut eller om nybyggda vägar. Ibland kunde också en runsten utgöra ett dokument för en arvstvist.
Vuxen: maj–sept 180 kr. okt–april 130 kr.
Student: maj–sept 140 kr. okt–april 100 kr.
Under 19 år: fri entré
Fornvän: fri entré
Ledsagare eller assistent till gäst med funktionsnedsättning har fri entré. Ledsagarintyg ska visas upp.
Öppet maj-september: 10-18.
Oktober-april: 11-16.