Kerstin Ostwald är en mångsidig konstnär som arbetat med många konstnärliga metoder och tekniker såsom grafik, etsningar och design. I just den här utställningen har vi valt att visa upp den del av hennes konstnärskap som inte tidigare har uppmärksammats – hennes målningar. För första gången presenteras hennes oljemålningar från 1980-talet tillsammans med ett urval akvareller från 1990-talet. Oljemålningarna utstrålar tyngd och svulstighet, medan akvarellerna präglas av drömlikhet och skarpsinnighet. Ett biografiskt och laddat innehåll förenar de olika sviterna med varandra. Gemensamt har de också att de balanserar mellan allvar och humor, men också mellan liv och död.  Ostwalds konst har ett alldeles särskilt bildspråk med en personlig motiv- och symbolvärld.

Återkommande motiv i akvarellerna är det avgränsade rummet, det spröjsade fönstret, den svarta flygeln, det mörka molnet och den röda mattan. De rum som presenteras är såväl fysiska som imaginära och är allt som oftast befolkade av människor. Det är gestalter som på olika sätt hör ihop och förhåller sig till varandra. En psykologisk laddad stämning med ett uns av komik närvarar ofta i akvarellerna som exempelvis i Morbrors manikyr. Här sitter en svartklädd man i stor gestalt vid ett skrivbord och får manikyr av en tjänstfull kvinna intill.
Mittemot den överdimensionerade morbrodern på andra sidan bordet sitter fyra barn som stilla och reserverat iakttar det pågående skeendet.  I rummet cirkulerar ett mörkt moln som får oss att ana ett underliggande hot och på golvet ligger en stor röd matta som ramar in platsen och tillståndet. Akvarellen Vardagsmiddag som präglas av både tung verklighet och lätt komik utgörs av olika berättande fragment . En naken man klättrar upp i takets lampkrona, ett småbarn står i en spjälsäng, en liten flicka matvägrar, en kvinna iklädd grön klänning häller upp vin åt en man som leendes ligger på golvet. Det mörker som gått att skönja i akvarellerna förstärks ytterligare i oljemålningarna. Tonläget skruvas upp en aning och blir mer allvarsamt.

I Alla som finns från 1984 domineras bildytan av en kvinna, i hennes mage ligger en vuxen man i fosterställning och slutna ögon. Han är iklädd en blå kostym, runt sitt huvud har han en blomstrande midsommarkrans och under sin ena arm håller han ett clownansikte. Flera ansikten finns närvarande i bilden, de liksom träder in i de olika ytskikten om vartannat. Ansiktena är både unga och gamla, huruvida de är döda eller levande är ovisst. I detta verk återkommer Ostwalds speciella kombination av personlig biografi och dramatiserad fantasi.

I sin helhet ger Kerstin Ostwalds engagerande bildvärld betraktaren tillgång till en tillspetsad verklighet med många tolkningsmöjligheter.

** Kerstin Ostwald är född i Stockholm 1936 och utbildad på Konstfack i Stockholm 1953-57. Hon arbetat som journalist bl a på Folket i bild/Kulturfront 1972-76 och på Gotlands Tidningar åren 1978-85. Sedan slutet av 1970-talet bor och arbetar Kerstin Ostwald på Gotland. Hon har deltagit i ett stort antal utställningar både nationellt och internationellt och är medlem i GKF
(Gotländska konsthantverkare och formgivare).

Text: Angelica Blomhage

Verksamhetsansvarig Gotlands Konstmuseum

Konstnären och curatorn Henrik Andersson arbetar konceptuellt och undersökande med ämnen som konflikt, territorium, ägande och identitet. Gränsdragningar är ett tema som Andersson arbetar med och återvänder till i sitt konstnärskap. Det handlar om geografiska gränser likväl som kulturella, sociala och psykologiska. Så är också fallet i det nyproducerade verket Delimitation, en installation med tre projektioner och ett ljudspår. Andersson har här vävt samman olika berättelser och scener som har utgångspunkt i en gemensam plats och tid: Gotland under Kalla kriget 1986. Gotland stod i fokus i en tvist angående gränsdragning mellan öst och väst. En diskussion och förhandling pågick mellan Sverige och Sovjet om var havsgränsen gick mellan de båda länderna, i Östersjön och den ekonomiska zonen. Hur beslutet skulle tas grundades på huruvida man betraktade Gotland som en del av det kontinentala Sverige, som svenskarna gjorde eller som en fristående ö som sovjeterna framhöll.

Återkommande i Anderssons konst är också ett intresse för språk, ljud, översättning och representation. Och som underliggande manus för Delimitation fungerar transkriberingen av ett samtal som hölls mellan USA:s dåvarande president Ronald Reagan och Sovjets president Michail Gorbatjov i Reykjavik, 1986. Konversationen handlar till en början framförallt om kärnvapen, men slutet av samtalet, som Andersson har intresserat sig särskilt för utvecklar sig till en ganska personlig konversation som upptar ämnen som kultur, film och distribution.  Gorbatjov påpekar exempelvis för Reagan att man inte kan se sovjetisk film i USA medan en stor del av filmerna som visas i Sovjet kommer från USA. Dialogen läses upp i ett ljudspår av skådespelaren Sven Wollter och på så sätt vävs berättelsen också samman med den ryska regissören Andrej Tarkovskij och hans legendariska film Offret där Wollter spelade en av karaktärerna. Filmen spelades in i När på Gotland och det är Anderssons filmade sekvenser därifrån som utgör den bildliga utgångspunkten för verket. I verket finns också en musikslinga med låten Leather and Lace av den amerikanska artisten Lee Hazelwood. Han lämnade USA och vistades liksom Tarkovskij på Gotland en period under 1980-talet.

Delimitation liknar ett komplext collage, där konst, samhälle, historia och politik kombineras och smälter samman. Verket förenar också ett subjektivt berättande med ett objektivt och adresserar frågor som: hur man skriver historia, och hur berättar man om en plats?

Om hur vi förhandlar och kommunicerar kring platser och gränser intresserade sig Andersson för också i utställningen A Space on the Side of the Road som han curerade tillsammans med konstnären Kajsa Dahlberg. Utställningen som visades på Röda Sten 2009 i Göteborg, handlade om allemansrätten, och rörde också laddade frågor som individ och kollektiv, natur och kultur, rättigheter och skyldigheter. Ett politiskt innehåll och ett historiskt tillbakablickande ägnade sig Andersson åt i Fittja Open, en utställning med Botkyrka Konsthall som arrangör och det offentliga rummet som exponeringsplats. Under titeln Löntagarfonder och valkampanjen 2010 återupplivade Andersson, en trettio år gammal valaffisch som uppmärksammade Löntagarfonderna, en satsning för att öka fackförbundens inflytande över det privata näringslivet. Genom att återanvända en trettio år gammal affisch skapade verket en slags rörelse i tid och rum, likväl som i språk och tolkning.

**Henrik Andersson är född i Göteborg 1973. Idag bor och verkar han i Stockholm. Andersson är utbildad på Högskolan för fotografi och film i Göteborg 1997-1998 och på Institutionen för Konst på Konstfack i Stockholm 1998-2002, där han även läste Curatorprogrammet 2001-2002. Henrik Andersson har medverkat i ett flertal utställningar i Sverige och internationellt. Bland annat har han haft separatutställning på Färgfabriken i Stockholm, 2002, och på Baltic Art Center (BAC) I Visby 2005. Andersson har också deltagit i samlingsutställningar som exempelvis Tirana Biennalen i Tirana, 2005, Galleri Index i Stockholm, 2005 och Modernautställningen på Moderna Museet i Stockholm, 2006.

Text: Angelica Blomhage, Gotlands Konstmuseum

Fotograf: Ingrid Bergman

Elever från Hemse Folkhögskola ställer ut sina fotografier i utställningen Existens

Cogito, ergo sum (Jag tänker, alltså finns jag) hävdade den franska filosofen René Descartes, som bevis på att människan är verklig och inte en illusion. Men vad betyder det att jag finns och hur upplevs det? Svaret varierar – vilket syns i denna utställning, där tjugotre fotografer har tolkat temat existens. Fotografierna rör sig mellan känslan av och faktumet att inte vilja finnas till, att reduceras från subjekt till objekt – att bli frihetsberövad på grund av någon annans existens, att vara i andra världar eller sinnesstämningar. Utställningen handlar även om konsumtion, ätstörningar, om föremål som är viktiga för människans överlevnad, om platser vi minns från barndomen och platser vi sällan lägger märke till.

Samtliga fotografer studerar fotografi vid Gotlands folkhögskola i Hemse. Det här är deras slututställning som binder samman ett år av studier. Deltagarna på utbildningen rekryteras från hela landet. Under året lär de sig behärska grundläggande fotografiska tekniker samt får god kännedom om samtida strömningar inom olika fotografiska uttrycksformer. Målet med kursen är att förbereda deltagarna för vidare studier vid högskola eller för praktiskt arbete.

Visas 20 april – 6 maj 2012
Vernissage 20 april kl 16-18
Eleverna visar utställningen 24 april kl 17-18

Part 1: Comfort Zones (2012) 30.01 min.

Fyra män befinner sig i vad de själva definierar som deras trygga rum; det egna köket, psykakuten, Österlens landskap och en ekologiskt hållbar by, där de berättar om hur de förhåller sig till klimathotet och den globala uppvärmningen. Några av männen lider av ångest och i vissa fall depression knuten till klimathotet och idén om apokalypsen. Andra har förklaringar till varför vi saboterar klimatet och lösningar på hur vi kan agera för att rädda världen. Why such a fuss my friend? Comfort Zones skildrar den enskilda människans förhållande till katastrofer och tar upp frågor kring rationalitet och känslor i relation till klimatfrågan. Mötet med dessa män speglar också det ideologiska samhället omkring oss. Filmen lyfter vår blick och får oss att se ett samhälle som delvis på grund av rådande liberala och patriarkala tankesystem verkar stå utan räddning från en stundande klimatkatastrof.

ComfortZones
är den första delen i det filmbaserade projektet Why such a fuss my friend?  Projektet är finansierat av Konstnärsnämnden.

—

Öppning och samtal med Shiva Anoushirvani, konstnär och Ellen Suneson, frilansande curator.I samtalet ger Ellen Suneson en introduktion till filmen och presenterar Shiva Anoushirvanis konstnärskap.  Sedan förs ett samtal med konstnären om de ämnen filmen kretsar kring, såsom klimat och miljö likväl som genus- och makthiarkier.

Torsdagen 26 april kl 18 i Konstloungen

—

Shiva Anoushirvani är född i Teheran, Iran och är baserad i Stockholm och Malmö. År 2005 utexaminerades Anoushirvani från Goldsmith University of London i fri konst. Anoushirvani arbetar konceptuellt och visuellt med ett utpräglat intresse för psykologiska koder och sociala strukturer. Tematiken präglar hennes verk både utifrån ett individuellt och kollektivt perspektiv.

………………………………………………………….

GOTLANDS KONSTSKOLAS ELEVUTSTÄLLNING 2012

12-27 maj Gotlands Konstmuseum

Vernissage 12 maj kl: 12-16, Invigning kl: 13

Ännu ett intensivt, spännande och kreativt skolår på Gotlands Konstskola närmar sig sitt slut. Studiernas höjdpunkt, den årligt återkommande elevutställningen, står för dörren. Elevutställningen är ett tydligt vårtecken likväl en belöning för all den energi som flödat i skolans ateljéer, bland elever och lärare, under de stränga vintermånaderna. Nytt för i år är alla de olika språk som hörts i elev-gruppen och varit närvarande i de kreativa processerna – engelska, spanska, ungerska, japanska och givetvis svenska. Gotland har kommit lite närmare kontinenten genom elever från olika kulturer samtidigt med vår påbörjade internationella inriktning. Konstskolans två utbildningar visas tillsammans även i år. Eleverna i Projektkonstutbildningen presenterar sina avgångsprojekt och eleverna i Grund-utbildningen visar ett noga utvalt koncentrat av sina skapande processer under året. Skolans bredd och mångfald inom det samtida konstnärliga uttrycket presenteras genom måleri, skulptur, teckning, grafik, video, installation och mycket mer!

Gotlands Konstskola är en eftergymnasial och förberedande konstutbildning. Det innebär att vi ger våra elever grundläggande kunskaper för högre studier vid konstakademier eller andra högskole-utbildningar med konstnärlig inriktning i Sverige eller utomlands. Precis nyligen har tidigare elever antagits till Glasgow School of Art. Vi har före detta elever som exempelvis redan studerar på Trädgårdsingenjörsutbildningen vid högskolan i Alnarp, The Art Institute of Vancouver i Canada, Konstakademierna i Umeå och Helsingfors, Arkitekthögskolan i Lund och Konstfack i Stockholm.

Under det gångna skolåret har våra elever följt grundläggande och ämnesrelaterade kurser i t ex teckning, måleri, skulptur, grafik, screen, video och ljudkonst. Utöver de teknikbaserade kurserna har eleverna haft utrymme att fördjupa sig i egna utforskningar av det konstnärliga språket i samråd med undervisande lärare. Olika föreläsare har gett eleverna en djupare förståelse för den konstnärliga processen och speglat det konstnärliga arbetet i en större samtida kontext.

Skolan har för närvarande två ettåriga utbildningar. Grundutbildningen ger eleverna grundläggande kunskaper i konstnärligt yrkesutövande. I Projektkonstutbildningen, som följer efter Grundutbild-ningen, får studenterna en utvidgad möjlighet till fördjupning i det egna skapandet. Undervisningen bedrivs genom ämnesrelaterade kurser, samtal, föreläsningar, studieresa och individuell handledning.

Huvudman för Gotlands Konstskola är Folkuniversitetet i Stockholm.

Lärare under året har varit Niko Caspers, Magnus Denker, Anders Larsson, Staffan Laurin, Torbjörn Limé, Dan Lindström, Eva Mozard, Rebecca Neumann, Agneta Stening, Eva Trolin, C. Anders Wallén och Cecilia Wendt.

/ Torbjörn Limé

Med en omfattande presentation av konstnären och konsthantverkaren Tyra Lundgren (1897-1979) lyfter vi hennes utsökta förmåga att verka som kvinna i sin tid. Lundgren arbetade mångsidigt och uttryckte sig i flera tekniker såsom; måleri, grafik, skulptur, textil, glas och keramik.

Utöver den hantverksmässiga praktiken var hon också tydligt inriktad på teoribildning och konstkritik. Den röda tråden genom utställningen baseras på hennes geografiska verksamhetsområden och det europeiska nätverk som hon ingick i. Tiden skildras genom hennes självporträtt och den egna konsthantverksproduktionen kopplat till hennes roll som konstkritiker och konstnär i Sverige.

Gotlands Konstmuseum innehar en stor samling av Tyra Lundgrens verk. Utställningen består av egna verk men också av inlånade verk från bland annat Moderna Museet och Nationalmuseum. Producerad är utställningen i samarbete med Norrköpings Konstmuseum, Gustavsbergs Porslinsmuseum samt forskaren Marika Bogren.

Mårten Medbo (f.1964) välrenommerad konstnär och konsthantverkare presenterar en mångfacetterad separatutställning med både äldre och nyare verk.  Medbo som rör sig i gränslandet mellan konst och konsthantverk arbetar vanligen med ett idébaserat innehåll i kombination med taktila material som exempelvis keramik och glas.

 
Medbo är också doktorand i konsthantverk på Högskolan för Design och Konsthantverk, vilket kommer att uppmärksammas i utställningen. I fokus för hans forskning står frågeställningen: Vad skiljer konsthantverkets praktiska kunskap från konstens, har konsthantverkaren ett annat sätt att förhålla sig till material, praktik och innehåll än konstnären? 

 
Mårten Medbo är utbildad på Konstfack med inriktning glas och keramik åren 1986-1992. Han har haft ett stort antal utställningar både i Sverige och internationellt. Medbo har utfört många offentliga uppdrag i Sverige och finns representerad i samlingar på bl a. Nationalmuseum, Röhsska Museet, John Michael Kohler Art Center och Kulturen i Lund.

Kommunikation och nätverkande har varit centralt för verksamheten, likväl som ett undersökande och processartat förhållningssätt till konsten och omvärlden.

För fjärde gången ställer Gotlands Konstmuseum ut Erik Olssons konst. Men det var ett tag sedan sist. Under första hälften av 1990-talet visade Gotlands Konstmuseum tre utställningar med Erik Olsson, Mänskar u pasjaser (människor och händelser) pa Gotland (1990),Reseminnen och Gotland utifrån (1993) och Skrönor och skrock (1995). Utställningarnas titlar ger en fingervisning om bredden i hans motivval, från gotländska historier och skrönor till skildringar av natur, kultur och historia såväl på ön som på platser långt bort i världen.

Erik Olsson utbildade sig först till yrkes- målare och därefter till målerikonservator med början hos en konservator i Linköping och längre fram (1956) vid Instituto del Restauro i Rom. Men hans intresse för konstnärlig verksamhet väcktes tidigt: hans första oljemålning, en utsikt över fiskeläget Kovik under en orolig himmel, kom till redan 1938. Uppmuntrad av konstnärer i grannskapet utvecklade han sitt tecknande och målande, och 1951 kunde han delta i utställningen 5 gotlänningar – bland dem målaren Kurt Ullberger och skulptören Bertil Nyström – på galleriet De Unga i Stockholm. Kung Gustaf VI Adolf förvärvade två teckningar, en stor framgång för en mer eller mindre självlärd konstnär.

Vid den här tiden hade han också börjat intressera sig för grafiska tekniker, dels träsnitt men även etsning och torrnålsgravyr – särskilt de senare teknikerna skulle i fortsättningen bli av största betydelse för hans konstnärliga verksamhet. Etsningarna och torrnålsgravyrerna är skickligt gjorda, sakliga skildringar av bondgårdar, fiskelägen, kyrkor, vattenkvarnar, fartyg, naturlandskap och ibland också av arbete och människor, främst då från fiskets och fiskarnas värld men även motiv som dans på bryggan eller varpakastning. Ett representativt urval av dessa verk presenteras på Gotlands Konstmuseum i ett samarbete med Gotlands Konstförening.